Frida Åkerström Veterinär Växa Sverige

Klövvårdsrutin för ökad djurvälfärd

Storleken på våra mjölkbesättningar har ökat avsevärt i storlek de senaste 10 åren och det har därför uppstått ett behov av nya klövvårdsrutiner som inte bara behandlar akuta skador utan som även förebygger. Liksom många andra produktionssjukdomar som drabbar våra mjölkkor så uppkommer klöv- och benskador framförallt runt kalvning och utvecklas vidare i höglaktation. Klövhälsan har stor betydelse för både djurvälfärd och ekonomi genom att hållbarhet, mjölkproduktion och fertilitet påverkas.

En ny modell som kallas, strategisk verkning i förhållande till kalvning eller klövvård enligt SOP (Standardrutiner), har tagits fram av Frida Åkerström Veterinär Växa Sverige och Christer Bergsten som är professor vid SLU och expert på klövhälsa. Anledningen till att man tror att det skulle vara gynnsamt att lägga verkningarna vid dessa tillfällen runt kalvning är att de allra flesta klövskador uppkommer kring kalvning och utvecklas vidare under höglaktation.

19 besättningar har i en studie verkat korna enligt modellen. Under Elmiamässan i oktober 2018 presenterade Växa Sverige och Prevly information och fakta som framkommit så här långt i studien. Nedan följer en sammanfattning av vad som presenterades på Elmiamässan.

Strategisk verkning i förhållande till kalvning är mycket intressant för framtidens gårdar då denna typ av klövvårdsrutin kan förebygga att klövhornsskador uppkommer samt minska stressen för djuren vid verkning.

Med strategisk klövvård i förhållande till kalvning menas att man verkar klövarna minst två gånger under varje laktation, men att det är viktigt vart i kons laktation man utför dessa verkningar och att man därmed inte utgår från tex en vår- och en höstverkning

Kortfattat innebär det att:
– alla kor verkas minst två gånger under varje laktation
– man lägger dessa två verkningar vid strategiska tidpunkter vid sinläggning och 1-3 månader efter kalvning
– de kor som har en skada som kan orsaka hälta, en s.k ”Svår skada”, vid verkningen efter kalvningen ska tas upp för ytterligare enverkning/undersökning i verkstol efter ca 4 månader.

Målet med strategisk klövvård kopplat till laktationskurvan är att introducera ett sätt att systematiskt förebygga klövsjukdomar genom verka klövarna innan allvarliga klövskador har fått chans att utvecklas. Tanken är också att man minskar behovet av akuta klövbehandlingar överhuvudtaget och går mot en nollvision av hälta i besättningen.

Genom att ge kon de bästa förutsättningarna, med avseende på klövform, inför kalvning och tiden därefter och att vi därmed skulle kunna förhindra att klövhornsskador uppkommer
Men även med klövverkningar på de ”rätta” strategiska tidpunkterna i laktation kan ju skador uppkomma eftersom det finns flera faktorer än verkningen som påverkar klövhälsan. Och den regelbundna tillsynen som den strategiska klövvården leder till ska göra att de skador som trots allt uppkommer upptäcks tidigare och därmed kan behandlas med bättre resultat

2015 valde åtta klövvårdare ut totalt 19 besättningar (> 200 kor) för att verka dessa strategiskt i förhållande till kalvning. Djur som följde schemat jämfördes med djur som inte följde schemat inom samma besättning.

Resultat visade att man fick en minskad risk för;

  • Klövröta
  • Eksem (inklusive digital dermatit)
  • Sulblödningar
  • Klövsulesår
  • Böld i vita linjen

Visade ingen skillnad på;

  • Limax
  • Vårta
  • Dubbelsula
  • Fångbrytning
  • Hålvägg

Att det inte visade någon skillnad kan beror på att dessa är kroniska tillstånd och det tar längre tid innan de uppkommer och innan de upptäcks.

Illustration vart i latkationen dessa klövverkningstillfällen bör ligga.

 

Verkningstillfälle ett sker vid sinläggning/ca 2 mån innan inkalvning och syftet med den verkningen är att ge kon eller kvigan de bästa förutsättningarna med avseende på klövform genom att skapa en optimal vinkel och urskålning av hålfoten. Det är viktigt att betona att verkningen inte behöver innebära att man tar bort mycket av sulans tjocklek utan att syftet är att ge kon eller kvigan en optimal klövform. Vad som behövs för detta kan en certifierad klövvårdare avgöra.

Verkningstillfälle två sker en till tre månader efter kalvning. Syftet med denna verkning är att se vad som hänt med just denna individ under dess högriskperiod runt kalvning.

Om man inte hittar någon klövskada som ger upphov till hälta, tex en lindrig sulblödning, så kan man då enligt denna modell göra bedömningen att denna ko inte behöver någon ytterligare koll förrän hon ska sinläggas. Men om man hittar en skada vid verkningstillfälle två som orsakar hälta ska kon behandlas på ett adekvat sätt så att hon bli ohalt. Hon ska även tittas på igen efter ca: 4 mån då hon är mer av en risk-individ vad det gäller klövskador.

Senaste resultatet: I studien som genomfördes under slutet av 2018 jämfördes kor som inte verkats enligt schemat för strategisk klövvård enligt standardrutiner (SOP) med kor som hade verkats enligt detta schema. Dessa individer föjdes från inkalvning fram till första verkningen efter deras andra kalvning. I det studerade materialet ingick 36 000 kor i 200 större svenska besättningar. Man kan konstatera att kor som följde verkningsschemat enligt SOP från inkalvning och fram till deras första verkning efter andra kalvningen hade ca 30 procent lägre risk för att då ha en allvarligare traumatisk klövskada såsom klövsulesår eller en smittsam klövsjukdom såsom digital dermatit. Studien visade även att det var dubbelt så stor risk att kon blev slaktad och 50% större risk för avlivning (kadaver) på grund av klöv- eller benskada om kon hade en anmärkning som kan ge upphov till hälta (svår skada) vid första klövverkningen efter andra kalvningen.

Vill du veta mer  kontakta Frida Åkerström på frida.akerstrom@vxa.se
eller ring på 010-4710672

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *